Så kan Gå slappt användas i en mening
- Barnet var blekt, slappt och omhändertogs genast av narkosläkare och jourhavande barnläkare.
- Jag ville inte se ditåt, men såg ändå hans arm falla slappt ned och hans huvud nicka till mot bröstet och de bristande ögonen vidöppna.
- De släppte varandras händer, som sjönko tungt och slappt som dödsskjutna fåglar.
- Hustrun slöt sig nära intill Ingmar, men Ingmars arm hängde slappt ner, och hans ansikte blev allt dystrare.
- sade han liksom tvekande och lade sin ena hand på hennes, som slappt vilade i knät.
- - Hon och prästfan äro ju gifta, sade Stellan slappt.
- upprepade Benbe slappt.
- Vädjande höjde han ett ögonblick denna smala hand, och så föll den slappt utmed sidan.
- - Fru Holmström är sjuk, sade han slappt.
- Slappt gled han ner på golvet och med ens blev allt så mörkt - han hade aldrig sett så tjockt mörker - det riktigt vältrade sig över honom.
- Det låg i allt, från det bleklagda ansiktet till händernas hållning och i den slappt hopsjunkna figuren, ett uttryck av uppgiven trötthet.
- Ansiktet är slappt och insjunket, kläderna hänga oordnade och trasiga.
- Jag stod framför en herre, som jag slappt räckte handen.
- Hon lutar sig bakåt, låter armarna hänga slappt och glider sakta ned på marken.
- Selma gick genom raden av förfallna rum, vars dörrar slamrade slappt och förtorkat.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
